Menscykeln

Menscykeln – så fungerar den enligt Ayurveda

Enligt Ayurveda följer menscykeln årstiderna, dvs. vår, vinter och sommar. I sanskrit översätts menscykeln från två ord, nämligen ”rtu”, som betyder årstid och ”arthava”, som betyder mensblod. De olika doshorna, nämligen vata, pitta och kapha, präglar de olika faserna i cykeln. Ayurveda lär ut att leva i samklang med naturen och med sig själv. Balans uppnås genom att anpassa livsstilen efter årstiderna och för kvinnor efter menscykeln. Maten vi äter har lika mycket betydelse som hur vi tänker om oss själva. Självkärlek och kroppsacceptans är viktiga aspekter av en bra hälsa. Trauman, stress, relationer till familj och vänner har inverkan på hormonbalansen.

Kvinnans betydelse inom Ayurveda

Kvinnan anses som skapare. Att vara kvinna inkluderar tre aspekter: givande, intuition och styrka. På en subtil nivå kopplas kvinnan till Agni, vår matsmältningseld. Därför är en bra fungerande matsmältning viktig för menscykeln, hormonbalansen och kvinnohälsan. En välfungerande Agni ger näring till alla kroppsvävnader. Genom eldens kraft förenas kvinnan med shakti (livsenergin) och månen. En kvinnans menscykel följer månfasen. Man kan ha mens eller ägglossning vid fullmåne eller nymåne, dock menstruerar de flesta kvinnorna vid nymåne.

Nutidens kvinna

Det räcker inte längre att enbart ta hand om barnen. Vi vill ha en karriär och också kunna få barn. Det i sin tur skapar prestation och ambition och ökar pittaenergin, framför allt bland kvinnor 30+ som redan befinner sig i pittaåldern. Frågar du mig, så finns det inget viktigare arbete än att hjälpa en människa att växa och hitta sin plats i världen.

kvinna som står framför laptop

För mig personligen, ger arbetet och att tjäna egna pengar självförtroende och ett annat perspektiv: att komma från ett beroendeförhållande till en självständighet. Kanske för dig är det något annat. Dessutom ska vi vara vackra, slanka, träna och umgås med vänner, samt tar hand om hela familjen. Sådana förhållanden skapar stress i kropp och sinne och obalans i menscykeln. Kvinnornas framgång byggs ofta på ”size zero”, skönhet, framgång och självuppoffring. Ayurveda ger dig däremot tillgång till din egen intuition:  att förstå din kropp och kunna känna in vad du verkligen behöver.

Menstruation – vad betyder det

Menstruationen i sig är en inre och yttre rening. Avstötningen av livmoderslemhinnan ska inte göra ont. Man ska inte blöda för mycket eller för lite och blödningen ska inte heller vara slemmig. Blodets färg ska vara mörkröd och fläckar i trosorna  ska kunnas tvättas ur. Under menscykelns menstruationsfasen utsöndrar kroppen pitta Ama med hjälp av Apana Vayu, den nedåtgående energin. Kroppen gör sig av med pittaöverskött i form av blod och mental och fysisk ama. Läs mer om Ama och tarmhälsa här för att förstå vad Ama innebär. Av denna anledning kan perioden innan mensen orsaker kroppsliga, emotionala och mentala obalanser. ”Inre värme” elimineras  från underlivet.

Apana Vaya styr utsöndringen ur kroppen, nämligen urin, fekalier, mensblod och pressa ur barnet. Apana Vatas område är bäckenet, blåsan, tjocktarmen, livmodern, äggstockarna och låren. Det är den drivande kraften bakom kvinnobesvär och en under- eller överfunktion försvagar. En pittakvinna som är mycket stressad (mycket pitta ama!) och väldigt aktiv, kommer känna en stor avlastning när mensen börjar.

kvinna med smärtor i buken

Pittakvinnors mensblod är körsbärsrött och har en stark lukt. De upplever en förändrad värmekänsla och är ofta emotionell irriterade i andra fasen av menscykeln. Mensflödet hos kaphakvinnor är ofta trögt och slemmigt. Rikliga blödningar ledar till en försvagad rakta dhatu. Har hon mycket klumpig blod och samla på sig vatten innan mensen så kan det beror på en kaphaöverskott i kroppen. Att knäppa byxorna blir svårt på grund av svullnaden. Generellt upplever kvinnor ofta obalanser i två doshor.

Aspekter av den kvinnliga fysiologin under menscykeln

Agni

En välfungerande Agni säkerställer att dhatus (vävnader) får näring och att du psykiskt må bra (Caraka Samhita Ci.15.3f). De 13 Agnis i kroppen ansvarar för att transformera näring på olika nivåer, så att Ojas bildas. Agnin ska inte vara för stark eller för svag. Vad, hur och när du äter, samt stress och tankar påverkar Agni.

Dhatu

Ojas ger en bra immunitet och hälsa och översätts som livsessens. På vävnadsnivån är rakta och shukra dhatu viktigast för menscykeln. Den sjunde dhatu (shukra) närs enbart när de föregående dhatus har fått bra näring. Rakta dhatu är blodet och utsöndrar pitta och pitta ama.

Shukra dhatu står för reproduktionsorgan, men cirkulerar i hela kroppen och kan därmed jämföras med det endokrina (hormon)systemet. Det är den kraften som inverkar på kvinnans bröst, äggstockar, livmoder och vagina. Dessutom ger shukra dhatu näring till Ojas. Shukra dhatu formar bland annat embryon och förbättrar kvinnans utstrålning, styrka och energi. Störda doshorna minskar shukra dhatu i kvalité och mängd och därför minskar också fertiliteten.

Srota

Srotas är kroppens transportvägar och mensblodets kanal heter artava srota. Artava är den sekundära vävnaden som stärker shukra dhatu. Det finns mat som blockerar artava srota och bildar ”kleeda”, som är klibbig slagg och som lagras mellan cellerna. Srotablockerande mat är exempelvis för mycket intag av ost, yoghurt och choklad. Vill du veta mer om de olika doshorna, dhatus, srotas och Agni så kan du titta på webbinaret ”Grunderna i Ayurveda” på min Ayurvedakanal.

Menscykeln enligt Ayurveda

menscykel ayurveda

Kaphafasen – follikularfasen

Övergångarna till de olika mensfaser är flödande och harmoniska. Första mensfasen efter menstruationen innebär att kaphaenergin ökar i sin närvaro. Livmoderslemhinna växer på grund av det stigande östrogenet, som gör endometriet mer mottaglig för ett befruktat ägg. Kvinnan brukar känna sig vackert och stark i follikularfasen. Kaphaenergin gör att hon upplever en ”inre” vår. Hon kan även uppleva en ökad sexlust och fylligare bröst.

Jord- och vattenelementet dominerar och hon behöver lätthet på alla nivåer, som exempelvis lättsmält och varm mat, samt agnifrämjande örter. Aktivitet är bra och en balanserad kvinna har det lätt att genomföra projekt och idéer under den perioden. Hos en kaphadominant kvinna är denna fas mycket längre, som också yttrar sig i en tyngre och längre blödning. Vid stress och i klimakteriet är den kortare. Follikulärfasen varierar alltså i längden, men är i regel mellan 12 och 16 dagar lång.

Ägglossningen – menscykelns högsommar

Östrogenet är som högst vid ägglossningen som är pittahögtiden (högsommar). Under ägglossningen ”kokar” elden och kaphaenergin minskar. Ägget lossnar om kvinnan inte är gravid. Den hormonella förändringen inleds med att östrogenet sjunkar och progesteronet (gulkroppshormonet) ökar. Livmoderslemhinnan transformeras för att optimera implantationen av det befruktade ägget. Livmoderhalsen öppnar sig och välkomnar spermierna, dvs. att en kvinna enbart kan bli gravid under denna tid. Under högsommartiden ska en kvinna undvika värme i alla former, som exempelvis att bada bastu eller äta stark kryddad mat.

Pittafasen – lutealfasen

Andra mensfasen efter ägglossningen är fasen där främst pitta dominerar. På grund av det stigande progesteronet mognar livmoderslemhinnan för att kunna ta emot det befruktade ägget. Sköldkörtelns funktion påverkas och gör att ämnesomsättningen och kroppstemperaturen stiger. Ama ansamlas i underlivet till följd av en ökad pitta.

Lutealfasen tar cirka 12 till 14 dagar och med hjälp av Apana Vayu utsöndras pitta ama. Rör sig Apana Vayu inte nedåt kan man bland annat lidar av huvudvärk eller krampor i buken. En ökad pitta- och vataenergi kan ytterligare ställar till innan mensen och orsaker kroppsliga och emotionella obalanser som humörsvängningar, värmevallningar, hjärndimma och akne. Eld- och luftelementet ökar i sin närvaro och kvinnan kan ha stort behov av klarhet.

Åtgärder pittaobalans

Pittakvinnan behöver minska stress genom att pausa i vardagen. Att motionera lagom är bäst och att inte ta ut sig helt. Utmaningen är att vara uppmärksam utan att se det som en svaghet. Pittatiden är sommartiden och en kvinna ska ägna sig åt pittabalanserande aktiviteter och kost, om hon har pittasymptom.

woman-sitting-on-chair-drinking-tea

Vatafasen – menstruationen

Menstruationen är en tid där kroppen lider av hormonbrist. Östrogen och progesteron är låga och östrogenet stiger igen vid slutet av mensen. En kvinna i balans är kreativ och empatisk. Vata, pitta, vata-pitta obalanser kan ge krampor, smärtor och en känsla av inflammation. Precis innan mensen leder ett förhöjt vata till oro, sömnbesvär och förstoppning. Blödningsfasen tar mellan 3 och 7 dagar och ska utsöndra mer än 80 ml blod. Apana Vayu ansvarar för det nedåtgående flöde och om det går uppåt i stället för nedåt, behöver kvinnan visar Apana Vayu att energin ska gå nedåt.

Åtgärder vid vataobalans

Hon motverkar vataobalanser genom ett varmt fotbad, fotmassage eller värmekudde på korsrygg eller insidan lår. Regelbunden självmassage med varm olja en vecka innan mensen kan hjälpa. Dagligen kan hon massera uppåt utsidan lår och nedåt insidan lår med svepande rörelser för att förstärka Apana Vayus nedåtrörelse. Eftersom mensen är en yttre och inre rening ska hon inte vara för aktiv, utan vila och tar det lugnt. Under menstruationen kan hon göra mjuk och lugn yoga, yin yoga, yoga nidra, mediterar och övar sig i självreflektion. Vid vatabesvär är en vatabalanserande kost en vecka innan mensen bra. Leverstärkande och agnifrämjande örter är bra att använda till matlagningen.

Preventivmedel

Många kvinnor tar preventivmedel som exempelvis hormonspiral eller P-piller för att inte blir gravid, mot akne eller PMS. De allra flesta är nöjda med resultaten, men vet inte hur mycket det egentligen påverkar den naturliga menscykeln, inre och yttre balansen och fertiliteten. Vi kvinnor utsätts för en dubbelbelastning nuförtiden som kräver mycket energi. Men en sak får hon tänkar på: att ta hormoner betyder också att ge bort kontrollen över sin egen kropp!

I de ayurvediska skrifterna finns ingen information om preventivmedel. På den tiden följde kvinnorna sin naturliga menscykel och undvek samlag vid ägglossningen. Kvinnorna använde sig troligen av liknande metod som justissemetoden och intuitionen. P-piller räknas som ”semibiotika” och påverkar mag- och tarmhälsan och tarmfloran negativt och därför påverkar p-piller även immuniteten. Den största delen av immunsystemet är förankrat i mag- och tarmkanalen, om du inte redan visste det.

Avslutningsvis till menscykeln

Vad en kvinna ska göra vid olika besvär beror helt och hållet på hennes prakriti (personlighets- och konstitutionstyp) och vrikriti (obalans). Så det är bra att ta sig tiden att lära känna sig själv och att vara uppmärksam på hur humöret och kroppen förändras under menscykeln. Beroende på vilken dosha är ur balans, ska hon anpassar livsstil och kost. Enligt min erfarenhet kan det tar några menscykler innan man känner en förbättring.

Oftast behöver man tittar över sina rutiner och tar tag i stressen. Jag brukar kartlägga i en ayurvedisk kostrådgivning om det finns ett problem med matsmältningen, Agni och Ama. Jag brukar arbetar holistiskt och kartlägger olika aspekter i en kvinnans liv. Tålamod är en dygd. 

Vill du veta mer om matsmältningen, Ama och Agni kan du läsa blogginlägget ”Tarmhälsan ur ayurvedisk synvinkel”. Är du däremot nyfiken att veta mer om menscykeln, doshaspecifika obalanser och kost, ska du titta på webbinaret ”Förstå din menscykel” som ligger på min Ayurvedakanal. Är du nyfiken hur yoga kan hjälpa dig med symptom och balans så läser du här om hormonyoga.

Källor:

Ur boken: Das neue Ayurveda Praxis Handbuch, Hans Heinrich Rhyner

eWebinar Rosenberg Ayurveda Akademie ”Ayurveda för kvinnor och stressrelaterade sjukdomar”s

Share the Post:

Related Posts