• en
4 dagliga rutiner för att komma i synk med din cirkadiska rytm
4 rutiner för att leva i harmoni med din dygnsrytm...

4 rutiner för att leva i harmoni med din dygnsrytm

Ayurveda som koncept kan tillämpas som en livsstil, ett sätt att leva med och i samklang med naturen. Människan kan betraktas som en del av den. Det ultimata målet är att etablera rätt ”rytm” i livet. I min värld är det inte en ”one size fits all” -strategi. Varje individ har istället sin unika DNA, barndoms- och livserfarenhet, vanor och trauma. En person ska ses som en individ och hans eller hennes yttre miljö bör beaktas. Med yttre faktorer menar jag familje- och arbetssituation, kost, socialt umgänge, säsongsbetingade skillnader, samt om personen bor på norra eller södra halvklotet. För att skapa eller behålla harmoni och balans i kropp och sinne, behövs flexibilitet i tänkandet men också hur jag bete mig mot dagliga utmaningar. Allt vi gör är ett val. Du väljer att äta och göra vissa saker.

DET ÄR DITT VAL!

Det du gör varje dag och hur du tänker formar dig som människan – vem du är och vem du vill vara. Någonstans där kan vi gå vilse och det är när vi inte mår så bra, att vi känner oss ”ur balans” och kanske till och med trötta. Kom ihåg att du kontrollerar din karma! Om du lever kreativt och i sanning med dig själv kan du verkligen vara frisk och glad. Vila och pausa vid behov. Ändrar ditt liv eller dina rutiner utifrån dina behov. Ditt välbefinnande återspeglas i ditt inre hälsotillstånd. Att välja en balanserad livsstil genom att följa dagliga rutiner ger disciplin och hjälper till att upprätthålla din doshas (konstitutionstypens) integritet och god hälsa. Och vad betyder det? För mig betyder det att rutinerna ska anpassas till mina obalanser och efter säsongen, alltså om det är vår, sommar, höst eller vinter. Om du har mycket Ama, dvs osmälta föda, tankar och känslor, i din kropp ska du först ta hand om detta. För att kolla om du har Ama så är det bäst om du söker dig till en Ayurvedisk Hälsorådgivare i din närhet. Jag ger också ayurvediska hälso- och kostkonsultationer online via videomöte. Boka din kostnadsfri Hälsorådgivning i Helsingborg eller digitalt med mig här. Fram till dess vill jag dela med mig några allmänna och enkla råd om hur du kan ställa in din biologiska dygnsrytm:

Dinacharya

En morgonrutin, även kallad “dinacharya”, förbereder dig för dagen och startar eliminationsprocessen. Dinacharya kan inkludera tungskrapning, oljedragning och / eller självmassage. Det kan vara en daglig kort yoga- eller meditationsövning. Du kan läsa mer specifika detaljer om morgonrutinen i mitt blogginlägg Tungskrapa – en morgonrutin för god munhygien.

Att äta regelbundet

Tiden när du äter dina måltider är densamma för alla tre doshas. Kapha kan hoppa över frukost medan Vata- och Pittapersoner ska följa schemat ”tre gånger om dagen” helst utan mellanmåltider. Jag vet att det är svårt. Jag själv jobbar fortfarande med det och bättre och sämre dagar. Det blir tuffare om du har en insulinkänslighet – hur bra/dåligt insulin påverkar lever, fett och muskler.

Frukost ska ätas tidigt på morgonen före kl. 9, lunch mellan kl. 11 och 14 och middag helst före kl. 18. I det moderna samhället och med de arbetstiderna som vi har är det nog mer realistiskt att säga att vi äter middag snarare mellan 19 och 20. Det är inte lätt att pyssla ihop familjelivet med arbetskraven och träning. Min egen erfarenhet är att det är svårare att somna när man äter efter kl 19, eftersom matsmältningssystemet tar några timmar på sig att smälta födan. Äter man sent betyder det oftast att man lägger sig senare än 22.00. Det är där pittatiden börjar och sinnet och mage-tarm börjar bli mer aktivt. Att äta dina måltider ungefär samma tid på dagen är mycket hjälpsamt för att undvika blodsockerobalanser. Det är viktigt för personer som lider av ett metaboliskt syndrom som diabetes, högt blodtryck eller fetma. Det är också viktigt att inte äta för mycket eller för lite och vad du äter är också från stor betydelse. Överätning och fel matkombinationer skapar Ama. Bäst att sluta äta när du rapar. Det är magsäckens signal att den är full. Med regelbundna måltider borde du också gå på toaletten regelbundet, dvs. minst en gång om dagen, helst på morgonen innan du äter igen. Det är faktiskt normalt. Kroppen ska ”avgifta” och eliminera innan du tar i dig ny föda. Att ”tömma dig” bara en till två gånger i veckan är INTE normalt. Du samlar mycket Ama och gifter i kroppen. Det kan man se på oren hud, akne och illaluktande avföring.

Att kombinera rå mat med kokt mat eller/ och gammal med färsk mat är inte särskilt bra för en smidig matsmältning. Frukt smälts exempelvis snabbare än proteiner eller fett. Rå mat kan vara svårsmält om du har funktionella tarmbesvär som IBS, magkatarr osv. Kokt mat är i så fall bättre. Du ska inte dricka för mycket vätska heller under en måltid för att inte späda ut magsafter och enzymer för mycket. Det kan störa matsmältningsprocessen. Stressa inte innan oh när du äter heller! Sitt ner, ta en stund att koppla av före varje måltid, kanske med ett par djupa andetag. Tugga sedan ordentligt innan du sväljer. För mig är detta svårast! Jag själv kom på att detta var grundorsaken för min uppblåsthet och IBS-liknande symptom. Jag fick lära mig att tugga noggrant och att äta långsamt. Nu fungerar min mage mycket bättre. Ett råd som är helt gratis! Jag kom ihåg när jag var tonåring så brukade ofta kvävas av min mat. Det stannade i halsen på mig. Vad jag vill säga är att jag skapat ett ätmönster som var osunt för mig som jag omedveten bibehöll under största delen av mitt vuxenliv. Det tar tid att ändra, jag behöver påminna mig ofta när jag äta att tugga och dricka små klunkar vatten under min måltid.

Om du upplever emotionell, fysisk och mental utmattning orsakad av överdriven och långvarig stress ska du undvika att fasta eller hoppa över måltider. Du ska istället fokusera på att äta näringstät mat, särskilt proteiner och goda fetter. Fastande kommer att stressa din kropp ytterligare. Att fasta när man inte må bra, dvs är stressad, utmattad eller har ätstörningar, kan trigga igång sug efter söt mat, socker och snabba kolhydrater.

Att införa enkla kvällsrutiner

Visste du att du kan reglera din biologiska klocka, din dygnsrytm och när du vaknar på morgonen när du lägger dig innan kl. 22? Din cirkadiska rytm är orkestrerad av olika hormoner och signalsubstanser. Din dygnsrytm påverkas bland annat av stress och solljus du utsätter dig för under dagen. De ayurveda skrifterna rekommenderar att lägga sig före 22:00. Hur många timmars sömn är hälsosam? Svaret är enkelt: Om du bara sover 5 timmar per natt och vaknar utmattad och trött, räcker det inte med dessa 5 timmar. Om du vaknar pigg och full av energi, räcker det. Om du sover mer än 8 timmar och känner dig slö och tung är det för mycket. Mitt svar är: Det beror verkligen på hur du mår. Du kan påverka din sömncykel med en strukturerad kvällsrutin: Du kan meditera eller göra yin yoga eller annan avslappnande yoga. Du kan applicera lugnande och avslappnande eteriska oljor som lavendel på din kudde eller på halsen som du kan andas in. Ett lugnande örtte kan också vara bra. Det finns så mycket du kan testa. Det som hjälper mig kanske inte hjälpa dig därför vill jag inte skriva något specifikt. Var nyfiken och kreativt.

Låt minst gå 3-4 timmar mellan middag och läggdags. Den tiden behövs verkligen för en bra och effektiv matsmältning. Undvik stimulerande mat och dryck som alkohol, ost och choklad. Ett glas varm mjölk med lugnande örter som vita vallmofrön, muskotnöt och ghi kan verka lugnande på sinnet. Försök att undvika blått ljus, det vill säga undvik datorarbete eller sitta med din mobiltelefon innan du lägger dig. Blått ljus håller dig vaken. Det ständiga informationsflödet i sig kan störa ditt sinne och håller det upptaget och aktivt. Även om du inte är trött, lägg dig senast kl. 21.30. Kroppen kommer att vänja sig vid det efter ett tag.

Regelbunden träning

I vårt moderna samhälle är det normalt att träna tidigt innan eller efter arbetet, dvs. före 08:00 och efter 18:00. När kan du förmodligen träna annars? Enligt de ayurvediska skrifterna rekommenderas att utöva fysisk kroppslig träning under förmiddagar, dvs. kaphatiden eller runt lunchtid om din Agni, din matsmältningseld, är stark. Det ger dig energi för dagen! Hur mycket och vad du ska göra är också olika beroende på din dosha och dina doshaobalanser. Vatamänniskor ska motionera regelbundet i måttlig intensitet. En pittaperson ska undvika för kraftig träning i hög intensitet och sysselsätta sig mer med avkopplande aktiviteter som soft yoga eller meditation för att lugna ett ”upphetsat” sinne. Människor med mycket pittaenergi är vanligtvis mycket stressade och de behöver avkoppling även om det inte är precis det vad de gillar. Kaphamänniskorna är de enda som ska träna i hög intensitet där de svettas och hjärtfrekvensen stiger. De behöver mer aktivitet och stimulering. Har du dock låg ämnesomsättning, underfunktion i sköldkörteln eller är utmattad, gäller inte de här allmänna rekommendationerna. Träningsmängd och -intensitet ska anpassas. Jag kan hjälpa dig med det.

Jag hoppas att du blev intresserad av att utforska det här lite mer. Du kanske redan visste allt det här eller det är ny information för dig. Dessa områden har utforskats av olika experter och du kommer att hitta en hel del forskning om det på internet. Du behöver inte prova allt på en gång. Försök att göra en sak i taget. Bestäm dig för en morgon- och kvällsrutin och prova i 30 dagar. Kolla om det fungerar för dig och om det inte fungerar för dig låt det bli. Gå vidare till nästa sak. Kom ihåg att en livsstilsförändring eller -justering inte är en “one size fits all” lösning! Med dessa ord hoppas jag att du blev nyfiken på att utforska dina rutiner och tankesätt. Ifrågasätta och var äventyrlig och kreativ i att hitta dina individuella lösningar. Prova nya saker eller håll dig till din nyskapade eller gamla vanor om de gör nytta.